Vad väljer du?
2012-08-29 @ 18:56:00
Tankar och funderingar Kommentarer (13)


Tror du att det kommer hända någonting? Att din kropp är annorlunda? Att du är speciell? Nejdu, du är inte speciell på något sätt. Våra kroppar fungerar på samma sätt - allihopa!
härligt och höra att du blivit frisk/are :D keep up the good work! <3
Wow, på de sista bilderna är du så himla fin! Och du ser lycklig ut jämfört med de andra!
Åh herregud vad tror du att jag väljer? Den glada, livfulla tjejen såklart!
Och varför?
Ja det tror jag nog du själv kan lista ut! <3
älskar det, du är fantastisk<3
Åh vad du är fin speciellt på den sjätte bilden!
Åh, det är så galet hur man kan ändras så mycket, jag vet inte längre alls vem jag var för 1-1,5 år sedan trots att det känns så nära på något sätt. Jag vet bara att jag har mina webcam-bilder precis som du, där jag ser lika förjävlig och död ut precis som du gör på dina (om man får säga så, haha) och så vet jag att jag har bilder från i somras där jag ser tusen gånger mer levande ut precis som du återigen gör på dina, och vad som hände däremellan vet jag inte riktigt men det måste ju varit något bra :)
sv: Jao, det är så himla typiskt! Fast jag tror nästan jag måste köpa den ändå... Har varit ute efter en "riktig" väska i hundra år nu och inte hittat någon som jag tyckt varit riktigt perfekt ändå... Så ja ;D
SÅ vacker på bilderna längst ner! Ingen tvekan om vad man väljer! kram
Som det värmer. Som du värmer. Jag har varit där du har varit. Jag var där i en halv levnadstid. Men nu är jag där du är nu, om än lite vacklande, och när du lägger upp inläggg som detta känner jag hur det friska sprider sig från hjärtat ut i hela kroppen. Kroppen som är mjuk och len nu för tiden. Kroppen som bär mig dit jag vill. Kroppen som är snäll mot mig eftersom jag är snäll mot den.
Tack för allt du gör. Tack för att du vågar. Tack för att du skiner. Tack för att du är en riktig människa, och vacker som få.
Kram
Som det värmer. Som du värmer. Jag har varit där du har varit. Jag var där i en halv levnadstid. Men nu är jag där du är nu, om än lite vacklande, och när du lägger upp inläggg som detta känner jag hur det friska sprider sig från hjärtat ut i hela kroppen. Kroppen som är mjuk och len nu för tiden. Kroppen som bär mig dit jag vill. Kroppen som är snäll mot mig eftersom jag är snäll mot den.
Tack för allt du gör. Tack för att du vågar. Tack för att du skiner. Tack för att du är en riktig människa, och vacker som få.
Kram
Du är så grym, Johanna! Man blir så glad av att se dig livsglad, engagerad och inspirerande! <3
Det är så fantastiskt att du tagit dig så långt. Dina ögon lyser och du har blivit otroligt vacker. Ta hand om dig!
Men jag måste, måste bara få säga det igen - med risk för att låta som en tjatmoster - att du är en friskinjektion rakt in i mitt hjärta. Även om det ännu är tungt ibland (som för mig) och även om du stundom tvivlar (som jag) så fullkomligt lyser du av hälsa.
Nu bestämmer jag såhär: varje gång jag vacklar klickar jag in mig här och tittar på bilderna. De sista, de härliga. Då vet jag hur jag måste leva.
/jag som blev A en gång och Anna en annan gång...
Du är så fin nu, verkligen